Circles #2 – Koreograferad läsecirkel och Beauty and the Beast

Circles #2

Söndag den 15e Oktober (TBA)

Dagen börjar med en Workshop i form av en koreograferad läsecirkel ledd av en koreograf/konstnär (TBA) och avslutas med föreställningen ”DEAD” av Beauty and the Beast.

Fri entré.

Förbokning rekommenderas dock till föreställningen, eftersom den har mycket begränsat antal platser.

Boka biljett på info@kottinspektionen-dans.se

×
DEAD 2017 Photo: Marta Thisner

Amanda Apetrea & Halla Ólafsdóttir

DEAD by Beauty and the Beast

Det finns en saga som berättar om Beauty and the Beasts fascination av sin egen skugga. De stirrade på den, juckandes, frustandes, pekandes, härjandes, med fladdrande tungor, glödande ögon och blod som rann ur mungipan. Tills deras skugga en dag vaknade, blev levande och sedan åt up dem. Beauty and the Beast är nu ”DEAD”

I mer än två decennier har duon Beauty and the Beast, Amanda Apetrea och Halla Ólafsdóttir, varit en mytisk kraft inom danskonsten. Tillsammans har de skapat nya lyriska uttryck med sina hesa röster och poetiska danser – mediterandes över kärleken och hjärtesorger, vänskap och gemenskap, över krig, död och sex.

Deras nya föreställning, DEAD, är en pornografisk och dystopisk dansföreställning som genom inre och yttre verkligheter löder samman dans, poesi och musik med skönheten i det mörka. Den undersöker uttryck för sexualitet, kropp och kön och flirtar med kraften som finns i kåthet och lust. En kraft som de tror kan flytta berg.

Föreställningen kommer att utföras under samtycke i samförstånd med sin publik, vilket innebär att de som väljer att delta går med på vad som än händer under föreställningen. Det innebär också att vem som helst kan lämna rummet när som helst.

Som alltid handlar det om er och om dem och all kärlek i däremellan.

Om Beauty and the Beast

Amanda och Halla har arbetat tillsammans och isär i olika konstellationer och projekt i flera år nu. Det handlar alltid om vänskap och de är aldrig ensamma. De har samarbetat med till exempel Beauty and the Beast, jazzdans, danceoke, Nadja Hjorton, Emma Tolander, Våroffer, spiritism, realism, feminism, Sidney Leoni, The Swedish Dance History, Stina Nyberg, Zoë Poluch, ÖFA- kollektivet, Emma Kim Hagdahl, Ben Evans, THE FUTURE, Luís Miguel Felix, Mica Sigourney, I’m a very understanding Woman, Mychoreography, Jessyka Watson Galbraith, Lisen Rosell, Chrisander Brun, Mårten Spångberg, Shaking the habitual, Ludvig Daae, Martin Lervik, Undertone, A Series of Event 2012, ekonomi, kris, Marcus Baldemar, Kroot Juurak, Maryam Nikandish, Alice Chauchat, Marcus Doverud, Emelie Garmén, Johan Thelander, Siri Hjorton Wagner, John Moström, Rebecka Stillman, Uri Turkenich, Märta Thisner, Rami Jawhari, Anna Sóley Tryggvadóttir, MDT, Carl Olof Berg, Dorte Olesen, dansa i mörkret, Lovísa Ósk Gunnarsdóttir, Franz Edvard Cedrins, rök och vind, Valgerdur Rúnarsdóttir, Andros Zins-Browne, Elizabeth Ward, Reykjavik Dance Festival, Manon Santkin, Mariana Suikkanen Gomes, INPEX, Mattias Lech, Franziska Aigner, Samlingen, Tom Engels, Buda, Zhala, Andrea Csaszni Rygh, Louise Höjer, Linnéa Martinsson, Islands konsthögskola, Ivar Furre Aam, Karin Dreijer, Riksteatern, Agnes Quackels, Eliisa Erävalo, Iki Gonzalez Magnusson och Sandra Akiiki, kärlek, lust och rädsla.

 

Credits

Av och med: Amanda Apetrea och Halla Ólafsdóttir. Ljusdesign och scenografi: Chrisander Brun. Med musik av: Karin Dreijer, Linnéa Martinsson och Zhala Rifat. Text: Amanda Apetrea och Halla Ólafsdóttir. Skräddare: Kajsa Lisa Larsson. Producent: Sara Bergsmark. Foto: Märta Thisner. Rådgivare: Nadja Hjorton och Chrisander Brun. Ljudmix: Elize Arvefjord. Teknik: Björn Kuajara. Administrativ struktur: Konstnärskooperativet Interim kultur. Samproducerad av MDT, Atalante, Dansstationen och BUDA Art Center, med stöd av Konstnärsnämnden, Stockholms Stad och Kulturrådet. Presentationen är en del av EU-projektet [DNA] Departures and Arrivals, vilket är sam-finansierat av Europeiska Kommissionen genom programmet Kreativa Europa.

Bilder som visas nedan är från DEAD 2017. Foto: Marta Thisner

Residens Mariana Suikkanen Gomes

×
Foto: Mariana Suikkanen Gomes

Under ett par veckor i juli har Mariana Suikkanen Gomes residens på Köttinspektionen, en tid då hon har för avsikt att utveckla koncept och material till ”The Tender Protest Series”, ett pågående arbete som vi på Köttinspektionen haft förmånen att följa också tidigare under våren då Mariana, tillsammans med Frida Klingberg och The Disengaged Free Jazz Orchestra, deltog i den första programpunkten för året; Circle #1: ett två veckors konstnärligt utbyte som utmynnade i en heldag av performance och publika händelser.

MARIANA SUIKKANEN GOMES är en scenkonstnär vars verk placerar sig i skärningspunkten mellan personliga möten, kollektiva aktiviteter och performativa presentationer. I sin nuvarande praktik undersöker hon ömhet och sårbarhet i ett arbete tillägnat minnen, ritualer och sensoriska spår. Research kring liveness, den emanciperade skådespelaren och publiken som vittne/deltagare flätas samman med scenkonstnärlig aktivism inom samtida feministiska rörelser som radical softness och body positivity.

Mariana har en kandidatexamen i LIVE ARTS från Kingston University och en masterexamen, Den autonoma skådespelaren, från Stockholms dramatiska högskola. Hon ingår även i ett långsiktigt och hängivet samarbete i trion GLQ/GomesLechQuigley.

www.instagram.com/befudlpersevere

gomeslechquigley.com

 

Köttinspektionen Dans

×
"Rudy" av Ellen Söderhult, Köttinspektionen 2016. Foto: Tove Salmgren

Koreografi för oss cirkulerar kring det som görs; hur, var och vad som görs. Beskrivet som ett verktyg skulle det kunna liknas vid ett analytiskt verktyg för görande, för att drömma om framtida göranden såväl som att strukturera och omvärdera det gjorda. Vi ser konstens styrka som nödvändigt experimentell, en omkullkastande och absolut livsbejakande energi, och har ett specifikt intresse av danskonst som utmanar sitt eget medium och existerar genom nyfikenhet och självreflexivitet, som inte ställer retoriska frågor med färdigformulerade svar, men istället behandlar publiken som en outbytbar del av konsthändelsen, som en jämlik diskussionspartner.

Under 2017 möter Köttinspektionen Dans sin publik genom en serie händelser där publiken bjuds in att delta och forma Köttinspektionen Dans som en plats för experimentell danskonst, diskurs, kollektiva processer och kunskapsutbyte, i ett program vi kallar Circles. Vid sex tillfällen bjuds koreografer/konstnärer in att arbeta i Köttinspektionens lokaler och möta Köttinspektionens publik genom föreställningar, workshops, residensvisningar och festivaler. Förra årets “koreograferade läsecirklar” fortsätter i form av workshops, för att experimentera med mötet mellan text och koreografi. Tillsammans med olika konstnärer undersöker vi hur deras konstnärliga metoder kan möta det igenkännbara formatet av en läsecirkel. Genom att fråga oss vad textläsning kan vara för slags koreografi fokuserar vi på läsande som ett görande. Vi vill på så sätt möjliggöra ett lekfullt möte mitt emellan teori och praktik; mellan det sagda och det gjorda.

Inför årets program frågar vi oss: Hur kan vi organisera mötet mellan de inbjudna gästerna/konstnärerna, publiken och Köttinspektionen på ett sätt som skapar vågor och cirklar i deras vatten, som expanderar deras olika praktiker istället för att medverka till att de tvingas in i en förutbestämd form? För att möta konstnärernas specifika utgångspunkter och logiker, så satsar vi på ett öppnare format än tidigare vilket vi hoppas ska generera lust att testa processer genom det lekfullla, det ofärdiga och det oprövade – att tillåta det spontana. Även i de fall vi bjuder in färdiga verk, vill vi erbjuda en tillåtande miljö för åter-experiment på alla nivåer. Därför kommer också varje tillfälle som öppnas upp för en offentlighet, att utgöra ett unikt tillfällle, för såväl publiken som konstnären.

Våra programpunkter är alltid kostnadsfria. Välkomna!

 

Köttinspektionen Dans är en gästspelscen och en plats för experimentell dans och koreografi i Uppsala som drivs av koreograferna Tove Salmgren och Kajsa Wadhia. Köttinspektionen är ett konstnärsdrivet kulturhus som ligger i närheten av Uppsala centrum, och delas med konstkollektivet HAKA och Teater C.

Mer om Köttinspektionen: http://www.kottinspektionen.org

Följ Köttinspektionen på facebook: https://www.facebook.com/kottinspektionen/?ref=aymt_homepage_panel

 

Kajsa Wadhia verkar i fälten performance, text och koreografi och har en masterexamen i Nya Performativa Praktiker från DOCH, Stockholm. Hennes konstnärliga praktik rör sig i kontexten av ett överproduktivt och accelererande samhälle och svarar genom att vända utmattning till motstånd och antiklimax till tillfredsställelse. Hon utgör tillsammans med Maria Stiernborg performance-duon The Disengaged Free Jazz Orchestra som undersöker anti-relationell estetik, långsamhet, disorganisering och lathet som konstnärliga verktyg och politiskt motstånd. Tidigare var hon länge verksam i scenkonstkollektivet Arena Baubo. Hon driver tillsammans med Tove Salmgren Köttinspektionen Dans i Uppsala.

Tove Salmgren arbetar med dans, koreografi och performance, som initiativtagare och medarbetare i diverse kontexter och format. Inom fältet är hon verksam som dansare, koreograf, curator och pedagog och hon har en MA i New Performative Practices från DOCH, Stockholm. Hennes arbete handlar om att aktivera en kritisk diskurs rörande subjektivitet och makt, och ofta genom att hegemoniska strukturer inom själva fältet dans och koreografi adresseras och problematiseras. Hon är involverad i diverse konstnärliga samarbeten, som med The Blob där lek/instutition/kritik kopplas samman, i det kuratoriella samarbetet We happen things med konstnärerna Manon Santkin och Moa Franzén, och som en av två konstnärliga ledare för Köttinspektionen Dans, en mötesplats och scen för experimentiell dans och koreografi i Uppsala.

Konstnärer dokumenterar

×

Under 2016 bjöd Köttinspektionen Dans in de fem konstnärerna Frida Sandström, Zoë Poluch, Moa Franzén, Maria Stiernborg och Barkman Bark att göra en konstnärlig dokumentation av var sin koreograferad läsecirkel, en programpunkt inom programserien Sunday Circles på Köttinspektionen i Uppsala. De koreograferade läsecirklarna involverade fem koreografer som ledare för var sin läsecirkel och var av experimentell art. Vad är textläsning för slags koreografi? Kan det igenkännbara formatet som läsecirkeln utgör, möjliggöra för ett lekfullt möte mellan initierade och icke-initierade inom dansens diskurs, att mötas mitt emellan teori och praktik; mellan det sagda och det gjorda?

Konstnärerna som bjöds in att dokumentera läsecirklarna fick uppdraget att delta på samma villkor som andra deltagare; som åskådare/lyssnare/vittne eller som läsare/dansare. Instruktionen var att svara med sin blick, sitt öra, sin hand eller tanke, genom ett material som skulle gå att trycka på papper.

Publikationen, som kommer ges ut under året, består av fem affischer, vilka utgör de fem konstnärliga dokumentationerna som skapades i relation till de koreograferade läsecirklarna. Affischerna kommer formges av Jonas Williamsson.

#1 Frida Sandström #2 Zoë Poluch #3 Barkman Bark #4 Moa Franzén #5 Maria Stiernborg

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Frida Sandström

”A remote communication”

 

Zoë Poluch

”Get going and call it dancing” 

 

Barkman Bark

”Minnet, det förflutnas teater”

 

Moa Franzén

”En läsande mun är alltid naken”

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

Frida Sandström är konstnär och skribent baserad i Stockholm. Hon har en kandidatexamen i journalistik och verkar nu vid mastersprogrammet Nya performativa praktiker och inom ramen för kursen Performativ kritik vid Stockholms Konstnärliga högskola. Frida arbetar som producent för konstkollektivet MYCKET och sitter i tidskriften Palettens redaktionsråd, samt skriver återkommande för Kunstkritikk och Feministiskt perspektiv. Hon ingår utöver Neshast, i det ostyriga samtalet KAPOFF – likecommentshare tillsammans med konstnären Angelica Falkeling och i ett pågående samtal tillsammans med Moa Franzén och Caroline Taracci, med vilka hon även är gästredaktör för tidskriften Kritikers kommande nummer 39: Rörelse. sandstromfrida.tumblr.com

 

Numera, undrar Zoë Poluch hur och vad en lokal konstnärlig praktik kan vara, vilket driver henne att försöka tyda vad begreppen ‘lokal’ och ‘praktik’ faktiskt vill. Praktiken i fråga är koreografi, som är det fält hon tog en masterexamen inom på DOCH i Stockholm, 2012. Zoë har inte utvecklat ett distinkt koreografiskt intresse eller en koreografisk signatur, utan experimenterar i stället med olika former av skrivande, dansande, organiserande av symposier, samarbeten och koreograferande. Arbetet dras just nu mot att utmana olika former av samvaro – mer exakt i form av ett platsspecifikt projekt i ett 9-våningshus i en Stockholmsförort, vilket genomförs inom kontexten för post-masterkursen ”Critical Habitats” på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

 

Under sin barndom på en pappersbruksort led Barkman av den språklöshet som präglade orten, alltmedan träden runt omkring höggs ned för att skapa pappersmassa. Pappersark framställdes för att transporteras annorstädes för att där fyllas med meningar. Sedemera erhöll Barkman magisterexamen i litteratur- och arkivarievetenskap från Znjevdijerr University samt fil kand. i konsthistoria och textkryptering. Sysselsatt med diverse textsortering. På senare år ägnat sig åt en dubiös ned- och uppgrävning av litteratur av varierande sort. Nattetid, med minutiös regelbundenhet, på en plats i skogen som ingen ännu har kunnat ange de exakta koordinaterna för. Den rituella akten bär starka drag av lika delar plantering och begravning.

 

Moa Franzén (f. 1985) är konstnär baserad i Stockholm. Hennes arbete rör sig inom skrivande och performance och placerar sig i och mellan konst, koreografi och litteratur. Franzéns arbete kretsar kring och utforskar motsägelsefulla och komplexa former och praktiker som platser och uttryck för agens och motstånd, genom att belysa och förskjuta hegemoniska narrativ och akter. Hon arbetar ofta i curatoriella samarbetsprojekt där organiserandet av tillfälliga rum för utbyte och samtal är centralt. Franzén har en Master i Nya performativa praktiker från DOCH. Hon har visat sina arbeten nationellt och internationellt, curerat och organiserat utställningar, seminarier och performance samt publicerats i flertalet tidskrifter och publikationer.

 

Maria Stiernborg är performancekonstnär utbildad på Dramatiska Institutet, och masterprogrammet Konst i Offentligheten på Konstfack, Stockholm. I sitt konstnärskap intresserar hon sig främst för relationen och maktförhållandet mellan konstnären och publiken och vad som uppstår när man bryter de rituella kontrakten. www.disengagedfreejazz.com www.forlaget.org www.arenabaubo.se www.stiernborg.com